”Bloggandet på den där ljusa, fina och totalt underbara nivån är otroligt ansträngande”
Jag har bekanta som har bloggar. Jag läser dem ibland, och de verkar ha så fina liv, med middagar, shopping och smala ben. Sociala, men harmoniska. De har lägenheter som är vitare än vitast, och de har aldrig mensvärk eller mjukisbyxor som nästan börjat leva sina egna liv. De har utekvällar, men är aldrig bakfulla, och de fikar jämt. Jag läser deras bloggar och förundras över att allting verkar så hemskt enkelt, och jag tänker att det kanske blir så där perfekt bara man har en blogg…
Har man en blogg, då är ens lägenhet alltid städad och diskad, man har alltid nystrukna och matchande kläder och man är alltid glad och pigg. Så himla enkelt. Jag tänker, att om jag också hade en sån där ljus och social och ”fräsch” blogg så skulle jag också vara i total harmoni. Lugn men ”där det händer”, och snygg men inte överstylad. Jämt, och liksom automatiskt. Så jag provar. Jag skapar en blogg, fixar till designen lite hjälpligt (ljus, givetvis) och skriver mina inlägg under fina rubriker.
Jag lever blogglivet. Tar bilder på dagens outfits, dokumenterar i såväl ord som bild mina umgängen under veckan men utelämnar att tvätten snart inte får plats i tvättkorgen längre. Jag bokar in ett par fikadejter med vänner under veckan, passar på att gå ut en kväll, för att sedan i vackra ordalag beskriva hur trevligt och soligt och fint det var. Samt hur gott kaffet var. Jag tvättar håret en gång extra, väljer bort strumpbyxorna med hål på lilltån (även om jag ju faktiskt har skor hela dagen…) och så bara råkar det bli så att jag just den veckan köper hem tulpaner. Det är ju så härligt med färska blommor i lägenheten!
Jag håller ut en vecka. Inser sedan att bloggandet på den där ljusa, fina och totalt underbara nivån är otroligt ansträngande. Stressigt. För att få det där harmoniska och vita, fina blogglivet så måste jag ägna så hemskt mycket tid åt att planera och förändra. Mitt liv är inte ett bloggliv, helt enkelt. Jag har disk på diskbänken, i min lägenhet bor en stor rosa flamingo i plast och när jag träffar mina vänner så är det inte alltid över en solig fika på stan. Jag har inget bloggliv, men det verkar så hemskt enkelt att ha ett.
Publicerad Lösnummer 13 september 2011.